We found a match
Your institution may have access to this item. Find your institution then sign in to continue.
- Title
Farming by fire in north-eastern Småland, Sweden: A historical geographical analysis of agrarian practices in outlying lands.
- Authors
Vestbö-Franzén, Ådel
- Abstract
Denna artikel är ett resultat av projektet "Svedjandet i södra Sverige" som har kunnat genomföras tack vara forskningsmedel från Carl-Göran Adelswärds stiftelse. Svedjandets omfattning under historisk tid i Sverige kan knappast överskattas. Historiska källor som kartor, domböcker och medeltida texter visar hur olika traditioner växt fram där man med eldens hjälp omvandlade skog till odlingsytor som brukats under kortare tid för att sedan åter läggas ut till betesmark och beskogning. Tidigare forskning har framför allt inriktat sig på huuhta-traditionen som kom till Sverige under 1500- och 1660-talet med inflyttare från östra rikshalvan, men ett inhemskt småsvedjande har funnits innan och parallellt med det mer storskaliga finnsvedjandet. Inom Jönköpings län kan odling på svedjor beläggas från 1330-talet. Genom ortnamnsanalyser, retrogressiva studier av domböcker och kartor samt sammanställning av flera pollenanalyser från länet, kan ett samband påvisas mellan svedjandet och den senmedeltida agrarkrisen. Trots låg areal- och arbetsproduktivitet blev svedjandet en viktig del av spannmålsförsörjningen i en tid av vikande befolkningssiffror och en växande markreserv. I de historiska källorna från 1600-talet och framåt framträder ett blandskogssvedjande med rotationstid på trettio år där bolag bestående av tre-fyra bönder delar på insats och avkastning. Att svedjandet dyker upp i domböckerna från 1600-talets början och framåt speglar olika konfliktsituationer som uppstått kring fördelning av avkastning eller rätten till marken där svedjorna ligger. Det medeltida svedjandet kan tolkas som en ekonomisk institution där överenskommelser och bestämmelser sker inom svedjebolaget och där insyn eller kontroll uppifrån saknas. Konflikterna under 1600-talet kan spegla att transaktionskostnaderna ökade till följd av ökat tryck på resursen mark. 1500-talet medförde ju en kraftig demografisk tillväxt med nyetableringar av gårdar i tidigare utmarksområden. Avsaknaden av rättsliga dokument från senmedeltid gör dock att tesen inte går att verifiera. Vad som däremot är klart är att svedjandet roll ändras under 1600-talet från ett främst handla om produktion av spannmål och rovor till att främst bli en åtgärd för att stimulera gräsväxten i betesmark. Många röjningsröseområden i Jönköpings län har undersökts arkeologiskt. Ca 70% av 14Cdateringarna ligger i spannet 1100-1850 e. Kr. och speciellt framträder åren 1450-1650, en period då också svedjandet var omfattande. Många röjningsröseområden ligger i topografiska kontexter där permanenta åkrar inte kan ha anlagts. Frågan är om inte flera röjningsrösen med datering från senmedeltid till 1800-tal speglar stenröjning i samband med svedjandet. Etnologiska källor och Nordiska Museets frågelistor beskriver detta förfarande under mitten och senare delen av 1800-talet. För närvarande sker inom projektet studier av kolfragment från marken och i röjningsrösen från områden inom Jönköpings där äldre kartor visar att svedjor funnits.
- Subjects
SWEDEN; HISTORICAL analysis; FIRE
- Publication
Bebyggelsehistorisk Tidskrift, 2019, Issue 77, p8
- ISSN
0349-2834
- Publication type
Article